Men nu: att komma vidare i texten innebär att hitta nya vägar. Man måste ta med sig mascheten och ge sig av in i de törnigaste snåren. Visst kan en och annan rispa fläka upp meningar på huden. Blodet väller fram. Blodet är bläck. Och på skjortan framträder ord, meningar, kanske en och annan förbannelse. Kanske ett stort antal punkter, prickar och kommatecken?
Men nu: att komma vidare i texten innebär att grabba tag i dess vingar och grenar och andra utstickande bihang och klättra uppåt. Kanske slår man till slut huvudet i fixstjärnornas kristallsfärer, men då har man kommit så långt som man kan komma. Glastak är sociala konstruktioner. Kristalltak har placerats ut av Gud Kosmokrator.
Men nu: att komma vidare i texten är att svedjebränna och gå fram med lien och gallra bort allt som kväver kulturplantrorna: råg, vete: havre, spelt, ackusativobjekt, metaforer… pleonasmer måste utrotas i sju generationer. Tvi och bort! Smuts och lort!
